Hur påverkar olika skatter ekonomin?

Kort svar

Skatter finansierar bland annat skola, vård, infrastruktur och trygghetssystem. Samtidigt påverkar de vad hushåll har råd att köpa och hur lönsamt det är att arbeta, spara och investera. Effekten beror både på hur skatten utformas och på hur pengarna används.

Inkomstskatt påverkar lönen efter skatt. Marginalskatten, alltså skatten på nästa intjänade krona, påverkar hur mycket du behåller av en löneökning. Arbetsgivaravgifter är en del av arbetsgivarens kostnad för att anställa, men en ändrad avgift leder inte automatiskt till lika stora förändringar i jobb eller lön.

Moms och punktskatter kan påverka konsumentpriserna. Skatter på exempelvis bränsle kan också styra konsumtionen. Hur mycket av en skatteändring som hamnar i priset beror bland annat på konkurrens och efterfrågan; företag kan också ändra sina marginaler.

Skatt på kapital och företagsvinster påverkar avkastningen efter skatt och kan ändra sparande och investeringsbeslut. Fastighetsrelaterade skatter påverkar boendekostnader och kan också avspeglas i bostadspriser.

En skattesänkning kan öka hushållens efterfrågan, medan en höjning kan dämpa den. Men nettoeffekten beror på vilka som berörs, hur åtgärden finansieras och om ekonomin går starkt eller svagt. Det är därför missvisande att säga att alla skatter alltid är bra eller dåliga för tillväxten.